innamā

ḥarrama

ʿalaykumu

l-maytata

wal-dama

walaḥma

l-khinzīri

wamā

uhilla

lighayri

l-lahi

bihi

famani

uḍ'ṭurra

ghayra

bāghin

walā

ʿādin

fa-inna

l-laha

ghafūrun

raḥīmun

١١٥
Han har inte förbjudit er annat än kött av självdöda djur och blod och svinkött och det som offrats åt någon annan än Gud. Men den som nöden tvingar [att äta av detta] - inte den som vill trotsa [förbuden] och som går längre [än hungern tvingar honom] - [skall finna att] Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.137

— Mohammed Knut Bernström