innamā
ḥarrama
ʿalaykumu
l-maytata
wal-dama
walaḥma
l-khinzīri
wamā
uhilla
lighayri
l-lahi
bihi
famani
uḍ'ṭurra
ghayra
bāghin
walā
ʿādin
fa-inna
l-laha
ghafūrun
raḥīmun
١١٥
Han har inte förbjudit er annat än kött av självdöda djur och blod och svinkött och det som offrats åt någon annan än Gud. Men den som nöden tvingar [att äta av detta] - inte den som vill trotsa [förbuden] och som går längre [än hungern tvingar honom] - [skall finna att] Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.137
— Mohammed Knut Bernström