Ta Ha

[20:31] Låt honom bli ett stöd för mig

[20:32] och låt honom dela min uppgift,

[20:33] så att vi oförtröttligt får prisa Din härlighet

[20:34] och ständigt minnas Dig!

[20:35] Du som ser oss [som vi är med våra fel och brister]!"

[20:36] [Gud] sade: "Moses! Allt det som du har bett om har beviljats dig!

[20:37] Vi har redan en gång visat dig Vår nåd

[20:38] då Vi gav din moder denna ingivelse:

[20:39] 'Lägg honom i en kista och sätt ut den i floden; floden skall föra [kistan] till stranden och en som är Min fiende och hans fiende skall [finna honom och] ta sig an honom.' Och Jag omgav dig med Min kärlek och du växte upp under Mina ögon..

[20:40] Och då gick din syster [till Farao palats] och sade: 'Skall jag visa er till [en kvinna] som kan ta hand om honom [och amma honom]?' Så gav Vi dig tillbaka till din moder, så att hennes ögon fick glädjas och hon glömde sin sorg.[När du hade nått vuxen ålder] dödade du en man. Vi befriade dig från ångesten [över detta] men prövade dig med [andra svåra] prövningar. Därpå vistades du flera år hos folket i Madyan; och nu, Moses, har du enligt Mitt beslut kommit [till Vårt möte];

[20:41] Jag har nämligen knutit dig till Mig själv.

[20:42] Bege er [nu] i väg med Mina budskap, du och din broder, och låt inte trötthet hindra er att anropa Mig!

[20:43] Gå till Farao - han har gått för långt i sitt övermod -

[20:44] men tala till honom i försonliga ordalag; kanske förmås han då till eftertanke eller grips av fruktan."

[20:45] De svarade: "Herre! Vi är rädda att han skall hindra oss i vårt uppdrag eller gå fram mot oss med våld."